Vad är dysmorfofobi?

Många av oss har fysiska drag som vi är mer eller mindre nöjda med och flesta skulle nog säga att de har eller har haft komplex över något i sitt utseende. Det är när tankarna på dessa blir så negativa och frekventa att de hämmar oss från att leva ett normalfungerande liv som det kan handla om en sjukdom.

Dysmorfofobi, även kallad upplevd fulhet, är en psykisk sjukdom som innebär en besatthet av små eller inbillade defekter i det egna utseendet. Personer med dysmorfofobi kan tillbringa timmar med att dölja, korrigera eller försöka kontrollera dessa defekter, som i verkligheten är små ofullkomligheter eller helt och hållet icke-existerande. Obehandlad kan dysmorfofobi leda till svår depression, social isolering och självmordstankar hos den drabbade.

Symptom

Dysmorfofobi kan innebära besatthet av vilken kroppsdel som helst, vanligast är dock ansiktet, håret, huden, brösten och magen, och ibland är flera kroppsdelar i fokus. De negativa tankarna orsakar stort lidande, är tidskrävande och kan påverka dagliga rutiner, sociala aktiviteter och relationer.

Vad orsakar dysmorfofobi?

Dysmorfofobi utvecklas vanligtvis i unga år och är även vanligast bland tonåringar och unga vuxna. Sjukdomen kan dock utvecklas hos personer i alla åldrar och det är lika många män som kvinnor som drabbas. Forskare vet ännu inte vad som orsakar dysmorfofobi men vissa psykologiska, biologiska och miljömässiga faktorer tros bidra till dess utveckling, såsom genetiska faktorer, traumatiska upplevelser och kulturella aspekter.

Även om dysmorfofobi fokuserar på yta och utseende har sjukdomen ingenting med fåfänga eller självupptagenhet att göra – det är en psykiatrisk diagnos, besläktad med andra psykiska sjukdomar som OCD-tvångssyndrom, social ångest, depression och ätstörningar.

Dysmorfofobi behandling

Dysmorfofobi tenderar att förvärras med åren. Att upptäcka sjukdomen i tid är därför a och o. Det är relativt vanligt att personer med dysmorfofobi genomgår kosmetisk kirurgi i försök att korrigera de upplevda felen – något som sällan hjälper då den förvrängda uppfattningen av kroppen kvarstår. Det finns däremot behandling där kognitiv beteendeterapi (KBT) och/eller selektiva seretoninåterupptagningshämmare (SSRI-preparat) visat sig ha god verkan.

KBT hjälper den drabbade att känna igen och identifiera irrationella och skadliga tankar och därmed bryta negativa tankemönster och beteenden och ersätta dem med positiva sådana. SSRI-preparat kan lindra de tvångsmässiga syndrom som dysmorfofobi för med sig. Vid svåra symptom kan dessa kombineras.  
Om du eller någon i din närhet har symptom på dysmorfofobi och söker behandling kan du vända dig till våra legitimerade psykologer/psykoterapeuter här: