Depression

Depression är ett tillstånd där man känner sig nedstämd över en längre tid. Den som är deprimerad känner ofta att få saker i livet känns meningsfulla.

Aktiviteter som man tidigare uppskattat och njutit av kan kännas oviktiga och meningslösa. Man kan känna att vardagen är trist och att det finns få saker man faktiskt ser fram emot. Många som varit eller är deprimerade beskriver det som att allting blir grått och att man sällan känner glädje och lust. Det är naturligt att inte vara på topp jämt. Alla upplever de symptom vi förknippar med depression då och då utan att för den skull klassas som deprimerade. Har du däremot under en lite längre tid känt dig ledsen eller förlorat intresse för aktiviteter du brukar tycka är roliga kanske du är deprimerad. Depression påverkar ens känslor, tankar och beteende på ett negativt sätt.

Symptom vid depression

Symtomen och hur det känns när man lider av depression kan vara olika för olika personer. Huvudvärk, stress, likgiltighet, trötthet, irritation och nedstämdhet är klassiska symtom vid depression. Ingen aptit, ingen energi, sova för mycket eller för lite, dåligt minne och skuldkänslor är andra tecken på depression. Många upplever att de tappat lusten till allt och är på dåligt humör hela tiden, och att de gråter utan att veta varför.

Om du upplever att du är deprimerad är det viktigt att vara medveten om att du inte är ensam. Forskning visar att risken att insjukna i depression någon gång under livet är cirka 25-30 % för kvinnor och cirka 15-20 % för män. Enligt en undersökning från folkhälsomyndigheten 2017 har var femte svensk fått diagnosen depression någon gång. Världshälsoorganisationen WHO räknar depression som den vanligaste sjukdomen i världen samt den som har mest negativ påverkan på individers välmående. De uppskattar antalet deprimerade individer till 350 miljoner människor. I Sverige är det vanligare att kvinnor får diagnosen depression än män, men det finns teorier om att detta beror på en över- respektive underdiagnostisering för de olika grupperna.

Orsaker till depression - varför blir man deprimerad?

Orsakerna till depression och varför vissa blir deprimerade och andra inte är inte exakt klarlagt, men forskarna är eniga om att biologi och genetik spelar en stor roll. Att ha nära anhöriga som drabbats är en stor riskfaktor för att själv bli deprimerad någon gång i livet. Forskning visar att depression inte handlar om att ha för mycket eller för lite av vissa kemikalier i hjärnan. Snarare handlar det om hjärnans förmåga till känsloreglering, i kombination med genetisk sårbarhet, stressiga händelser i livet samt medicinska problem som tillsammans orsakar depression.

I hjärnan sker det miljarder kemiska reaktioner, som sammantaget skapar det som du uppfattar som ditt humör eller din livsåskådning. Eftersom detta system är så komplext kan två personer som har samma symptom på utsidan kräva hela olika behandlingar på insidan.
Områden som spelar en viktig roll vid depression är bland annat amygdala och hippocampus. Hos deprimerade personer kan man ofta se ökad aktivitet i Amygdalan (vars funktion bl.a är att reglera rädsla) samt att hippocampus är mindre hos vissa deprimerade människor. Forskning tyder på att pågående exponering för stresshormon påverkar nervcellernas tillväxt i denna del av hjärnan.

Ibland uppstår en depression av en händelse i vardagen som i sin tur skapar ett beteende som förvärrar situationen. Det kan vara en liten sak som ett nytt jobb som gör livet stressigt. Kanske hinner du inte längre med aktiviteter du brukar uppskatta vilket i sin tur förändrar ditt beteendemönster. Du går upp i vikt vilket i sin tur gör dig mindre social och ännu mindre benägen att motionera. Det blir en spiral åt fel håll. Denna typ av lindrigare depressioner kan ofta hjälpas av terapi, som ger insikt i och redskap att förändra sina beteendemönster. I dessa fall jobbar man ofta med beteendeaktivering, att öka de beteenden som ger återhämtning och är lustfyllda, och att minska de beteenden som påverkar en negativt, så som grubblande eller stressande.

Behandling av depression

När man är deprimerad är det mycket viktigt att man får hjälp. Obehandlad depression kan i värsta fall förvärras, och innebär i många fall onödigt lidande för personen som lider av den. Behandling av depression kan ske via exempelvis psykoterapi eller med medicinering. Effekten av kognitiv beteendeterapi (KBT) är mycket väl dokumenterad, med det finns studier som visar på god effekt även för andra terapiformer, såsom interpersonell terapi (ITP) och psykodynamisk korttidsterapi (PDT eller ISTDP exempelvis). Behandlingen styrs ofta av depressionens grad och omfattning.

Vid en lindrig depression kan rådgivning kring livsstil göra stora förändringar, med fokus på att öka den fysiska aktiviteten. Även psykoterapi och läkemedelsbehandling kan vara aktuellt. Stort fokus ligger ofta på beteendeaktivering, dvs att se till att man gör sådant man mår bra av mer, något som kan vara svårt när man känner sig nere. Ett symtom på depression är just isolering och passivitet, en spiral man aktivt måste jobba med att bryta.

Vid en måttlig depression använder man sig ofta av psykoterapi vid behandlingen, alternativt med så kallade SSRI, en grupp mediciner som påverkar serotoninnivåerna i hjärnan.
Vid svår depression, särskilt med psykotiska eller suicidala inslag, gäller oftast remiss till psykiatrin. För riktigt allvarligt kronisk depression kan man använda ECT som behandling, men tyvärr innebär den ofta en del allvarliga biverkningar. Läkemedel har hög prioritet och psykoterapi kommer ofta in först i ett senare skede när patienten är mottaglig för sådan behandling. Om du vill hitta en legitimerad terapeut för psykoterapi finner du det på länken nedan:

Grad av depression

Man brukar dela in depressioner i tre olika grader, beroende på dess omfattning och grad av symptom. De olika indelningarna brukar se ut såhär:

Vid lindrig depression är man nedstämd och ointresserad av sådant man normalt tycker är kul, men man kan fortfarande sköta ett jobb och umgås med vänner.
Vid en måttlig depression blir livet påverkat i så hög grad att det är svårt att klara av ett jobb och hantera normalt umgänge.
Vid en svår depression är individen så påverkad av sitt tillstånd att basala funktioner såsom att äta och dricka sker med svårighet. Hygienen blir ofta lidande då man helt enkelt inte orkar eller tycker att det är meningsfullt att ta hand om sig själv. Självmordstankar är vanligt.

Vad kan man göra själv vid depression?

Vid lindriga depressioner går det ofta att förbättra sitt tillstånd genom att göra små förändringar i livet. Mycket handlar om självklara saker som vi redan vet är bra för oss, såsom träning och näringsrik mat. Nedan är några tips på vägen.

Tydliga rutiner
Då depressioner förändrar strukturen i livet och dagarna lätt kan smälta in i varandra är det viktigt att skapa bra rutiner för att komma på rätt spår igen. Till exempel rutiner kring mat, sömn eller promenader. Det kan också vara hjälpsamt att föra en aktivitetsdagbok för att kartlägga vilka aktiviteter som man tycker om, och vilka som man inte mår så bra av. Genom att föra en dagbok kan man få en bättre överblick av dessa och kunna göra förändringar som långsiktigt leder till minskade symptom.
Äta hälsosamt

Det finns ingen magisk diet som gör att depressionen försvinner, men forskning visar att vissa livsmedel, som omega-3 som finns i fet fisk och folsyra som finns till exempel i spenat, kan vara till nytta vid depression.
Få tillräckligt med sömn

Sömnbrist kan förvärra depressioner. Undvik att sova på dagen och undvik distraktioner som mobil och TV på kvällen för att lättare kunna sova.

Göra nya aktiviteter
Genom att göra något nytt kan du bryta beteendemönster, och forskning visar att när vi utmanar oss till nya saker och nya sammanhang svarar hjärnan med kemiska förändringar i hjärnan. Dopamin utsöndras när vi lär oss nya saker.

Upplever du att ingenting är roligt längre? Detta är ett av kardinalsymtomen vid depression och en av anledningarna till att det är så svårt att förändra sin situation själv vid depression. Man tycker ju helt enkelt ingenting är roligt, och då är det extremt svårt att motivera sig att göra aktiviteter som man kanske själv vet att man mår bra av, men just nu har absolut noll lust att utföra. Detta är en av utmaningarna vid beteendeaktivering. Försök ta det i små steg och se det långsiktigt. Effekten kommer ofta krypande, men varje steg gör en liten skillnad!

Andra faktorer som har samband med depression

Stress
Forskare tror att höga halter av hormonet kortisol, som utsöndras under perioder av stress, kan påverka signalsubstansen serotonin och bidra till depression. Stress utlöser en kedja av kemiska reaktioner och reaktioner i kroppen. Om stressen är kortlivad återgår kroppen vanligtvis till det normala. Men när stressen är kronisk eller systemet fastnar i en för hög växel kan förändringar i kropp och hjärna bli långvariga.
Sorg och förlust
Trauma kan orsaka subtila förändringar i hjärnans funktion med symptom som depression och ångest. Att vara nedstämd efter ett trauma eller en förlust av en nära anhörig är helt normalt, och de flesta tar sig igenom sorgeprocessen och mår sedan bra igen, även om man självfallet ibland kan känna sorg. För vissa blir det dock svårt att ta sig vidare och komma ur den akuta sorgen. Ytterligare forskning krävs för att exakt klargöra sambanden mellan trauman och depression.
Dålig kost
En dålig kost kan bidra till depression på flera sätt. En mängd vitamin- och mineralbrister är kända för att orsaka symptom på depression. Även dieter med högt innehåll av socker kan öka risken för depression.
Brist på motion
Kroppen är skapt för ett liv i rörelse och bristande fysisk aktivitet kan vara en bidragande orsak till depression. Vid fysisk aktivitet frisätts även endorfin, vilket är kroppens må-bra-hormon.
Alkohol, läkemedel och narkotika
Läkemedel och alkohol kan bidra till depressiva sjukdomar. Även vissa receptbelagda läkemedel kan kopplas till depression. Det är lätt hänt att en överdriven alkoholkonsumtion leder till nedstämdhet, vilket i sin tur ökar viljan att dricka. Detta blir lätt en ond spiral där alkohol används för att öka lust och glädje, men som långsiktigt snarare förvärrar symptomen.

Olika typer av depression och depressiva tillstånd

Dystymi
Dystymi är ett kroniskt tillstånd (minst 2 år) med samma kännetecken som depression fast i mildare form. Andra beskriver sannolikt en person med dystymi som “en dyster person’”, som klagar mycket och saknar förmågan att leva upp och ha roligt. Vanliga kännetecken är lågt intresse för aktiviteter, låg produktivitet och låg självkänsla. Känslorna kan ofta vara i många år och påverka relationer och livet negativt. Den exakta orsaken till långvarig lågintensiv depression (dystymi) är inte känd. De första tecknen brukar visa sig i de sena tonåren. 

Liksom vid kortvariga depressionstillstånd är orsakerna ofta flera. Tänkbara samband är exempelvis traumatiska händelser så som förlust av anhörig eller annat trauma. Genetisk sårbarhet är också en faktor att väga in, då dystymi är vanligare hos personer som har släktingar med liknande sjukdomshistoria. Hjärnans kemi spelar stor roll och denna kemi påverkas av livshändelser, medicinering och genetik. På grund av den kroniska och lågintensiva karaktären är det lätt att tro att tillståndet alltid kommer vara en del av livet. Men det finns hopp, både medicinering samt samtalsterapi har visat god effekt mot långvariga depressionstillstånd.

Årstidsbundna depressioner - Höstdepression och Vårdepression
För många sjunker humöret när sommaren är över, men för vissa leder övergången till mörkare tider till en regelbunden årstidsbunden depression. Detta variant av depression misstroddes länge, men ses idag som ett reellt fenomen som tror drabba 1-2% av befolkningen. Vanligen uppstår depressionen vid växlingen mellan sommar och höst, men andra exempel finns.
Man tror att huvudorsaker är begränsad exponering för dagsljus. Symptomen är desamma som vid depression såsom minskad lust till aktiviteter, nedsatt koncentrationsförmåga, dålig sömn och dålig aptit.

Som behandling rekommenderas motion samt utomhusaktiviteter under dagtid. Även exponering för artificiellt ljus, så kallad ljusterapi, kan ha god effekt. Många upplever sig hjälpta av ljusterapi, men det finns idag inte några vetenskapliga studier som bekräftar effektiviteten och terapiformen anses fortfarande vara en experimentell form av behandling.

Utmattningssyndrom - “Utbrändhet” och utmattningsdepression
Idag används termen utmattningssyndrom för att beskriva det som tidigare kallades utmattningsdepression eller bara utbrändhet. Vissa av symptomen är samma som vid en depression men man behöver nödvändigtvis inte vara deprimerad för att man är utbränd.
Utmattningssyndrom beror på långvarig stress som inte följts av tillräcklig återhämtning. Kroppen försöker på olika sätt signalera att det krävs mer återhämtning och vila. Vanligt är trötthet, sömnproblem, hjärtklappning eller problem med magen. Symptomen ska ha funnits i minst två veckor efter en längre tid av kronisk stress för att diagnosen utmattningsdepression ska kunna fastslås.

Behandling vid utmattningssyndrom handlar mycket om att skapa insikt och förändra beteende kring stress och de aktiviteter som leder till stress. Även läkemedelsbehandling kan vara aktuellt om utmattningssyndromet även innefattar depression och/eller sömnproblem. Den terapiform som visat sig fungera bäst vid utmattningssyndrom är KBT.

Att leva med depression

Att leva med depression kan vara väldigt påfrestande. Utöver att man mår dåligt påverkas också andra delar av livet. I många fall behövs en sjukskrivning för att återhämta sig från depression. Tyvärr kan det om man blir sjukskriven för depression leda till att man bli understimulerad och passiviserad. Därför är det viktigt att försöka upprätthålla andra rutiner, även om man kanske inte är så sugen på att göra aktiviteter. Motionera, träffa vänner och hålla kostrutiner är bra grundpelare för att återhämta sig från depression.

Fallet Klas: Ett fiktivt exempel på depression

Klas är 28 år gammal, har ett jobb han trivs med och en partner han gillar. Under de senaste månaderna har Klas känt sig nedstämd. Han vet inte hur det började, eller om det ens finns någon utlösande orsak. Successivt upplever han att hans lust att göra aktiviteter minskar. Att cykla mountainbike, något som Klas tidigare älskat, är numera bara en sporadisk aktivitet. De senaste månaderna har allt fler av de lustfyllda aktiviteterna i Klas liv fallit bort. Han saknar dessa aktiviteter, men han känner att han helt enkelt inte har energi eller lust att utföra dom. Han tar sig knappt igenom arbetsdagen, och efter det så sitter han numera mest hemma vid TVn på kvällarna. På helgerna sover han mest. Han har svårt att prata med andra om sitt dåliga mående och upplever att hans relationer försämras. Han orkar inte höra av sig på samma sätt till sina vänner som tidigare och är rädd att de ska tycka att han är jobbig och belastande när han mår dåligt. Klas uppger att det mesta i livet känns meningslöst, och att hans framtidsplaner börjar bli mer och mer diffusa. Det är få saker han ser fram emot. Han har också börjat uppleva kroppsliga symptom som kronisk trötthet, magont och muskelont, något han tidigare inte haft.

När Klas påbörjar psykoterapi går han tillsammans igenom sin situation med sin psykolog, och får berätta om hur han känner sig. Det är svårt för Klas att prata om det och han känner att det är motigt att ta sig iväg till psykoterapin. Klas känner mycket oro för att depressionen ska sitta i länge och att han kanske aldrig ska ta sig ur den. Tillsammans med sin psykolog avhandlar han detta och mycket annat, och efter ett antal sessioner känner han att det börjar bli lite lättare att prata om. Det har varit skönt att kunna dela med sig av saker han tidigare inte pratat med någon annan om. En bit in i behandlingen gör dom tillsammans en kartläggning på över- och underskottsbeteenden. I Klas fall har han ett överskott av beteenden som vidmakthåller depressionen, som att isolera sig socialt och att spendera mycket tid framför TVn, en aktivitet han inte upplever som meningsfull. Han har ett underskott på beteenden som han finner meningsfulla, såsom att prata och umgås med sina vänner, att vara ute och cykla, och att måla. 

Tillsammans med sin psykolog kommer han fram till att han skulle önska göra dessa saker mer, men det är svårt för Klas att se att detta skulle vara möjligt i hans situation just nu. De kommer dock överens om att han ska försöka byta ut en del av tiden han spenderar vid TVn till att ägna sig åt någon av de andra aktiviteterna han tycker om. Klas börjar även återuppta kontakten med sina vänner, och även om han tycker det är påfrestande så försöker han göra aktiviteter med dessa. Efter att ha gjort små förändringar under några veckor märker Klas att han börjar må lite bättre och har mer energi till att fortsätta med sina meningsfulla aktiviteter. Långsamt blir det bättre och även efter att psykoterapin är över har Klas kvar sina insikter därifrån, och har fått större möjligheter att agera när han upplever att situationen börjar pendla tillbaka.