Autism

Autismspektrumtillstånd, även känt som autismspektrumstörning (ASD), är en samling neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa innefattar bland andra Autism och Aspergers syndrom.

Personer som befinner sig på autismspektrumet fungerar ofta annorlunda sett till socialt samspel, intressen och beteenden. En person som har autism kan exempelvis vara väldigt intresserad inom ett väldigt smalt område, och helt ointresserad av annat. Ofta upplever och behandlar hen också sociala interaktioner på ett annorlunda sätt. Förändringar och oförutsedda händelser kan vara jobbiga att hantera om man har autism. Ofta finns det ett förutbestämt sätt man föredrar att göra saker i sin vardag på. Rutiner och struktur brukar vara till stor hjälp i vardagen för personer med detta sätt att fungera. För personer med autism kan det vara väldigt energikrävande att upprätthålla sociala relationer. Det kan finnas svårigheter att både förstå andra och att göra sig själv förstådd, vilket kan leda till missförstånd och konflikter. 

Personer inom autismspektrumet upplever också ofta begränsade, repetitiva mönster av beteende exempelvis gällande specialintressen eller aktiviteter. Symtomen går vanligtvis att observera när personen är mellan ett och två år. Långsiktiga konsekvenser av autismspektrumtillstånd kan vara svårigheter att utföra dagliga uppgifter, skapa och bibehålla sociala relationer, och att skaffa ett arbete. Varför en individ får autism är inte helt klarlagt. Riskfaktorer inkluderar bland annat att vara född av en äldre förälder, att ha en släkting som har samma nedsättning, och vissa andra genetiska riskfaktorer.

Precis som andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är autism en spektrumdiagnos, där funktionsnivån kan variera från i det närmaste normalfungerande, till individer med ett väldigt stort behov av stöd och omsorg för att klara vardagen. Det finns många människor med autismspektrumtillstånd som lever helt vardagliga liv utan att besväras särskilt mycket av sin diagnos.

Behandlingsinsatserna vid autismspektrumtillstånd är generellt individualiserade och kan skilja sig mycket från person till person och beroende på hur allvarlig problematiken är. För påtaglig problematik innebär det ofta en anpassning av kringmiljön, upprepad övning av vissa färdigheter och stöd i vardagen. Personer med mindre allvarlig problematik klarar sig ofta bra helt utan insatser.

Autismspektrumtillstånd beräknas påverka cirka 1% av befolkningen och det är vanligare att män än kvinnor får diagnosen. Termen "spektrum" refererar till att det är flytande skala inom spektrumet, och att allvarlighetsgraden kan variera kraftigt mellan två personer som har samma diagnos. Vissa personer behöver stora stödinsatser, medan andra knappt märker av sin diagnos i vardagen. Det finns inga specifika test som kan visa på om man har autism eller inte. Vid misstanke görs en utredning ofta av en psykolog. Utredningen innefattar olika tester, intervjuer och frågeformulär och man gör sedan en bedömning av helhetsbilden. Via denna länk kan du göra ett autism test för att se om du uppvisar några symtom på autism. Om man misstänker att man har symtom som kan höra ihop med autism kan man göra en neurospykiatrisk utredning, exempelvis via Nova psykiatri.

Aspergers syndrom

Aspergers syndrom är en benämning på en lindrigare form av autismspektrumtillstånd. Symptomen för personer med aspergers syndrom är liknande som för de med autism, men ofta av mildare grad. Tidigare har definitionen varit att man har autism men en normal begåvning.

Högfungerande autism

Högfungerande autism är en benämning för person som har någon form av autism men inte har en intellektuell funktionsnedsättning. Högfungerande autism har numera kommit att vara nästan synonymt med Aspergers syndrom, och det finns ingen tydlig gränsdragning gällande vad som skiljer dessa tillstånd åt. Båda dessa benämningar är dock på väg ut ur diagnostiken, och ersätts istället av autismspektrumtillstånd.